Medlemsbloggen

Hej! Jag och Karlsson tränar inkallning för fulla muggar. Han är tre år och leker hela tiden leken “kom och ta mig om du kan!”. Jag har lite problem med det för jag blir arg och irriterad när han inte kommer till mig utan jag kan bara se på när han på ett mycket barnsligt vis (men charmigt) vänder rumpan upp, viftar för fullt och liksom säger: “jag finns här men du kan inte ta mig”. Jag gör nu så att jag går åt andra hållet, att jag gömmer mig, att jag låtsas hitta något intressant, men jag har ännu inte lyckats bryta denna lek som är sååå kul. Tips och idéer kanske?

Den här helgen har vi varit och tävlat agility i Norberg, utanför Fagersta och vi har haft jättekul! I går var det två hopplopp och idag var det två agilitylopp.

Vi startade kl. 7 hemifrån och sammanstrålade med Anneli och Zack på vägen och sedan åkte vi i samma bil. Det blir så mycket roligare då.

Det var inomhus i en hall, typ en liten maskinhall – eller ett jättestort garage och det var nästan bara en bana som fick plats där inne, men det var ljust och torrt och fint ordnat. Men för Koy en mycket märklig miljö.

Koy och jag hade startnummer 6 i första loppet på lördagen och när vi kom in genom dörrarna till den här konstiga hallen tittade sig Koy storögt omkring och undrade vart vi hade kommit. När vi klev in på banan och ställde upp framför första hindret ropade speakern upp oss och hälsade välkomna och ljudet slog emellan väggarna där inne. Hundar skällde och det ljudet eskalerade och det var till och med svårt att höra vad man tänkte. När jag lämnade Koy i starten satt han och tittade sig omkring och upptäckte att det stod en massa hinder överallt där inne…. Okey! Nu fattar jag!!! Och sen startade vi….

Fort – men fel blev det och innan vi kört klart hade vi diskat oss…

För Anneli och Zack gick det bättre i första loppet och han tog till och med slalomet rätt på första försöket! Några smärre utvikningar åt sidorna tog han sig tid att göra och han drog på sig några fel, men de placerade sig på en nionde plats i det loppet.

När det var dags för det andra hopploppet hade Koy vilat och begrundat detta konstiga ställe, så nu gick det bättre. Vi gjorde ett hyfsat lopp, men tyvärr fick vi en miss i slalomingången och ett missförstånd med en vägran som följd, så nu var det vår tur att ta niondeplatsen. Anneli och Zack diskade sig i det andra loppet på lördagen.

Gemensam hemfärd med stopp för att besöka den gigantiska godisaffären på vägen…

Upp i ottan även på söndagsmorgonen och tillbaka till tävlingsplatsen, även nu inpackade i en bil och idag fick Abbe också följa med på resan.

Och vilken dag! Anneli och Zack hade startnummer två i agilityklass A och de körde hela banan utan fel och kom på tredje plats och tog en pinne! Koy och jag gjorde också ett mycket bra första lopp, men tyvärr missförstod vi varandra på näst sista hindret och diskade oss. Typiskt!

I andra loppet gjorde vi ännu ett mycket bra lopp, men vi fick fem fel och kom på en femte placering, medan Anneli och Zack slog till på nytt och kom tvåa och tog ännu en pinne i agilityklass. Så nu kan de flytta upp till klass två i agility! GRATTIS!!!

Tack för en himla rolig agilityhelg och flera nyttiga tävlingserfarenheter. Det är himla roligt att åka tillsammans på tävlingar!

Annika och Koy